30 september - fortsättning

Dimman lättar! Känner mig klarare i knoppen och rörligheten i benen har återvänt. Fick lite extra smärtstillande, hade ont som attan i höften. Nyss svepte sjukgymnasterna in och gav lite goda råd och övningar att göra i sängen. Jag fick prova att ställa mig upp vilket gick hur bra som helst efter en skakig inledning. Middagen serverades vid fyratiden, kroppkakor, och smakade fantastiskt gott. Det är första gången jag äter kroppkakor, en riktig höjdare! Jag har ju egentligen fastedag på måndagar men jag måste nog lägga 5:2-dieten på hyllan ett tag, kroppen behöver näring för återhämtningen. Eftersom det finns wifi här så kan jag kolla på Netflix och läsa tidningar m.m. Det är nästan som hemma. Får se nu hur natten går om det går att sova, tror jag ska be om ett sömnpiller. I morgon bitti får jag flytta tillbaka till mitt rum och sedan kommer jag få prova på att gå.

30 september

Operationen avklarad, tog en timme. Har ingen känsel på underkroppen och är dimmig i skallen efter morfinet och allt annat jag fått i mig. Mår efter omständigheterna bra, ingen smärta. Nu ligger jag på uppvaket där jag blir till i morgon, sedan kör de mig till mitt rum. Det är tvåbäddsrum med dusch o wc och ett skåp för tillhörigheter. När jag kom hit i morse så fick jag duscha och tvätta mig med Hibiscrub igen o sätta på mig lårhöga strumpor o en rock som är öppen bak, kändes lite kinky. Sedan fick jag en massa piller, fyra Alvedon, morfin o nått annat. En kanyl i armen fick jag också därefter kördes jag iväg med sängen till operationssalen. Jag lyftes upp på operationsbordet och narkossjuksköterskorna kopplade in dropp, sömnmedel m.m. Sedan fick jag ryggmärgsbedövning och minns inget mer. Jag lyckades övertala sköterskan att ta lite bilder.

 

29 september

En dag kvar! Natten var lite jobbig, hade väldigt ont när jag var uppe några gånger men det kändes lite bättre i morse.

Poff och där gick pannan sönder, jordfelsbrytaren slog plötsligt ifrån och allt slocknade, a perfect start start of the day!
Jag fick kontakt med han som skall, inom en snar framtid, byta ut vår panna mot bergvärme, han skulle skicka en kille imorgon för att fixa pannan, skönt att slippa oroa sig för det också.
Sedan iväg till Giganten för inköp av tv, det slutade med att vi kom hem med en helt annan, och dyrare, modell än vi planerat, att det alltid skall sluta så här.
Den nya tv:n hamnar i vardagsrummet och den gamla i mitt rum och efter en del pyssel med väggfästen och kablage så är tv:na up and running.
Ett sista ryck i trädgården hanns det med också, några svintunga blomkrukor förflyttades in i garaget för vinterdvala.
Nu är väskan packad och jag är nytvagad (morgon o kväll dagen innan operation måste man tvätta sig med Hibiscrub som är någon form av antiseptisk tvål.
Klockan sju imorgon bitti skall jag vara på plats!

28 september

Två dagar kvar.

Dagen börjar med ett besök i Täby C där en ny router, Apple Airport inhandlas på Apple Store. Tyvärr sätter höftsmärtorna P för vidare utflykter i detta gigantiska centrum.

På hemvägen svänger vi förbi K-Rauta och köper en gigantisk regel som undertecknad ska förvandla till soff- och sängförhöjare, jag behöver få upp möblerna en decimeter annars kommer jag aldrig ur dem.

Efter en fantastisk lunch på tagliatelle och falukorv så vidtar ett frenetiskt snickrande 

för att få till sängförhöjningen och se där...ett mästerverk är skapat!

Då jag misstänker att en hel del tid efter operationen lär tillbringas i sängen så är nästa projekt är att omvandla mitt rum till ett typ multimedia Man-cave.

Den gamla plasma tv:n har nog gjort sitt, jag lyckas inte få Apple-tv dosan att funka så det blir till att åka iväg och köpa en ny tv, svisch iväg till Giganten men dom hade precis stängt. Det får bli en ny tur imorgon bitti.

27 september

Tre dagar kvar.

Fredag, say no more…..
Började dagen med att lämna ett blodprov (bastest) på husläkarmottagningen så nu är det klart.
Sista rycket på jobbet för nu dröjer det ju 1-2 månader innan man är back in business igen!
Nu är både det fysiska och det virtuella skrivbordet städat, återstår bara en liten kick-off med arbetskamraterna ikväll, det blir nog ganska tidig hemgång, har jäkla ont i höften idag.
Har försett ännu ett par skor (sneakers) med stretch-skosnören och tränade att få på mig dem utan att böja mig ner, lite knepigt men det funkar om jag använder griptång till plösen, och ett långt skohorn.

26 september

Fyra dagar kvar till op.
Idag är det banarbete och pendeltågen är ersatta av bussar med tillhörande kaos så det blev till att ta bilen istället vilket passade utmärkt, benet/höften värker efter gårdagens vurpa.
Nu gäller det att tänka till när det gäller arbetsinsatser i hemmet, typ dra nätverkskablar, fixa på tomten för snart kan man fetglömma sådana fysiska aktiviteter.
Jag måste även försöka koppla in den nyinköpta Apple-tv dosan någonstans i sladdhärvorna, en utmaning att se fram emot.

25 september

Fem dagar till operation!

Det är andra dagen nu utan antiinflamatoriska/smärtstillande piller och det märktes på väg till jobbet i morse, jag kom hundra meter från sumpans station när det högg till, aj, aj, det blev myrsteg resten av vägen.

Idag har jag besökt sex affärer, faktiskt utan ont i höften, i den fortsatta jakten på tofflor och äntligen fick jag napp på Stockholm Outlet, kanske inte universums snyggaste men de får duga. Fick även tag på ett par smarta skosnören som ev kan underlätta skopåtagning när jag inte kan böja mig.

På hemväg från toffeljakten skulle jag kasta kartonger på återvinningen, kliver ur bilen, grabbar tag i kassarna och haltar iväg, jag hinner fem meter sedan flyger kassarna upp i luften och jag i backen, vet inte om det var benet som vek sig eller om jag trampade snett. Har ont som attan i knät nu, skall eländet aldrig ta slut, suck.

Vad har mer hänt idag, hmm.. Ja visst ja, bredbandsgubbarna var här och monterade fiberboxen efter ett infernaliskt borrande genom ytterväggen men nu sitter den på väggen. Vilken skillnad på hastigheten, från 8 till 100 Mb!

Till slut så verkar det nu lösa sig med backup till mig på jobbet, äntligen! Detta har oroat mig då jag såg framför mig det totala kaoset men nu kan jag släppa den biten och koncentrera mig på min återhämtning.



24 september

De ringde från sjukhuset idag och frågade om det var ok att flytta inläggningstiden, för operation, på måndag från klockan nio till sju istället, jag skulle då bli den de opererar först denna dag. Det är kanske bra för de efterföljande patienterna då kirurgerna har lärt sig av misstagen de gjort på mig.
Skämt åsido, det passar utmärkt för min chaufför också som, efter att lastat av mig på sjukhuset, hinner till sitt arbete innan rusningstrafiken drar igång.
Själv tycker jag att det är lika bra att få det avklarat så snart som möjligt!
Det är dock en sak som ställer till det, jag skulle egentligen till sjukhusets labb strax innan nio och lämna blodprov, det är något som heter bastest och görs för att kirurgteamet behöver veta vilken typ av blod de ska sätta in om något går galet vid ingreppet och patienten (lilla jag) behöver blodtransfusion.

Men när jag nu skall vara där redan klockan sju så har labbet inte hunnit öppna så förslaget är att jag kollar med min husläkare som håller till en trappa upp vid min arbetsplats.

Efter en stunds förvirring då jag inte har remiss med mig så löser det sig, jag kan komma dit på fredag (enligt direktiv från sjukhuset måste provet vara så färskt som möjligt) så fixar de provet, som tur är anlitar husläkaren och sjukhuset samma labb, Karolinska.

Jag har även hunnit med en liten lunchshoppingrunda för att inhandla mysbyxor att ha på sjukhuset och ett nytt ipad fodral som kan behövas om jag, hög på smärtstillande, fumlar och sumpar paddan i golvet. Tofflor har jag ännu ej lyckats få tag på trots besök på tre olika ställen men jag har ännu nästan en vecka på mig.

23 september

En vecka kvar till operation!
Idag skall jag till sjukhuset för inskrivning inför operationen, vet ej riktigt vad som kommer att hända mer än att kommer att ta 2-3 timmar. Därefter blir det information av sjukhusets sjukgymnaster om operationsingreppet och tiden  som följer på avdelningen samt praktiska detaljer och rutiner, tid 1,5 timme.
Eftersom jag skall jobba några timmar på morgonen innan jag far iväg till sjukhuset så tog jag bilen idag vilket blev ett litet äventyr då vägkaoset vid Rissnekorset skulle vara klart, vet inte om det blev så mycket bättre, jag och många andra hamnade i Tensta istället för Sundbyberg!

Har nu anlänt sjukhuset och efter att kvinnan framför mig i kassakön, efter en kvarts fipplande med papper, leg, pennor osv, äntligen blir klar så blir jag inregistrerad och får sitta ner i ett fullt väntrum.

Efter en kvarts väntan får jag träffa narkosläkaren, en lite barsk kvinna som skäller på mig för att jag inte fyllt i hälsodeklarationen! Jag hade ingen aning om att någon sådan skulle fyllas i.

Hon ställde lite hälsotillståndsfrågor och sedan bar det av till sköterskan, det var hon som glömt skicka deklarationen till mig, för att fylla i den omhuldade hälsodeklarationen.

Efter lite väntan så var det dags för träff med ortopedkirurgen som gav lite information om vad jag hade att vänta mig framför allt efter operationen; en lindrigt sagt plågsam tid är vad jag har att se fram emot de första veckorna efter operationen, hjälp!

Inför själva operationen blir jag ryggmärgsbedövad i kombination med smärtstillande, morfin tror jag han sade. Jag kommer att vara helt borta och inte märka något förrän ingreppet är över, fan trot. Jag fick också direktiv att sluta med mina antiinflammatoriska/smärtstillande mediciner senast torsdag; jag skippar nog dom på en gång.

Vi kikade även på mina röntgenplåtar som visar sänkt ledspringa (<3mm).

Nu åter till väntrummet en vända innan jag blir skickad till labbet för provtagning därefter åter till ortopedavdelningen för gemensam information av sjukgymnast klockan 13.

Vi är ett tiotal personer som samlats och här kommer ett urval av all information:

På sjukhustet utförs 23 plastiker/vecka

Det är blomförbud på rummet man blir tilldelad

Artros drabbar 8% 50-70 år, 10% opereras

Operationen tar 1-1,5 timme

Uppvakningssal första natten

Man blir uppkopplad till tänderna med syrgas genom näsan, blodtrycksmätare mm

Typ av höftprotes som jag skall få, ABG/Corail: ickecementerad, underlättar protesbyte men man måste gå längre tid med två kryckor (6 veckor) än med cementerad (4 veckor).

Problem under rehab: illamående, kräkningar, yrsel, smärta, svullnad, strama muskler, nedstämdhet, nedsatt kondition, nedsatt balans, muskelsvaghet, benlängdsskillnad.

Träningsprogram 2 ggr/ dag

Ta med 1500 kr för mediciner, rymliga skor, sandaler, kryckor, griptång, strumppådragare, sittkudde skall finnas i bilen vid hemfärd.

Besök sjukgymnast i hemkommun tre veckor efter hemgång, boka gärna snarast.

Sjukresekort laddas med fyra resor, sårkontroll samt första sjukgymnastbesöket.

Sjukhusentrén

Här ser man att ledspringan är sänkt

Min blivande höftled



Efter att ha läst detta så kommer jag nog inte lämna sängen....

20 september

Idag skall arbetsterapeuten komma halv nio, spännande.

Det börjar inte bra, jag vaknar 04:00, kan inte somna om så det är bara att kliva upp, suck. Är hungrig som sjutton det var ju fastedag igår men stålsätter mig och väntar på att Älskling vaknar så vi får en gemensam frukost. Det blir äggröra med skinka och några rågbrödsmackor, mums.

Kvart över åtta ringer terapeuten och säger att det kört ihop sig och hon kan inte komma på avtalad tid och undrar om det är ok om hon kommer klockan ett istället!

Aaaaldrig i livet, jag har tagit ledigt från jobbet några timmar och har inte tid med några hantverkar-fasoner, satan vad förbannad jag blir, man måste sätta ner foten ibland.

En kvart senare anländer världens trevligaste terapeut och jag skäms för att jag var så irriterad tidigare. Hon släpar in massor med kartonger och börjar packa upp griptång, strumppåträdare, toasitshöjare, sittdyna, badbräda, kryckor....tar det aldrig slut?
Jaha och vad kostar det här kalaset då, det ser dyrt ut?
- 100 kronor.
- Va?
- 100 kronor kostar det säger terapeuten!
Ja det är så man häpnar men det är bara att tacka och ta emot.

Nu följer en pedagogisk genomgång av prylarna samt lite tips som att höja soffan, som är väldigt låg, för att lättare kunna ta sig upp ur den, hmm det blir till att såga till fyra klossar. 

Iväg till jobbet för att avsluta arbetsveckan och tacka av en kollega som slutar idag.
 

På väg hem känner jag redan i trappan upp från pendeltågstationen att det är kört!
Aj, aj, aj, jag kan inte ta ett steg till utan måste stanna och vila höften, som tur är blir jag hämtad med bil. Väl hemma blir det sträckbänk a la onkel Fester:
 

Ett urval hjälpmedel

18 september

Idag låg det i brevlådan ett tjockt kuvert från Löwenströmska sjukhuset, hmm låt se vad det står:

- "Efter din operation kan vissa hjälpmedel underlätta för dig i din vardag t ex kryckor, griptång, strumppådragare och sittdyna", haha ja detta börja artar sig till en sketch i Monty Python.

- "Kontakta Primärvårdsrehab för utprovning hemma: rollator, toalettförhöjning, badbräda, sängförhöjning", man undrar ju i vilket skick man kommer hem i, hu.

Nåväl i övermorgon kommer arbetsterapeuten så det kanske klarnar vad det gäller hjälpmedlen.

Prolog

Förlamad, jag kan inte röra mig, vad händer, det är 50 meter kvar till ytterdörren men jag kan inte ta ett steg till. Aldrig har jag känt en sådan smärta!

Ett år tidigare, sommaren 2012, hade symptomen visat sig i form av stelhet i ryggslut och höft efter lätt jogging eller powerwalk däremot styrketräning, spinning eller bodypump - inga problem varken under eller efter passen.

Efter ytterligare några månader börjar det bli ibland bli plågsamt att gå uppför trapporna till pendeltåget, det smärtar i högra höften. Det är svårt att lyfta upp högerbenet t ex när jag skall sätta mig i bilen eller ta på mig strumporna men jag känner märkligt nog ingenting under gym passen.

I brist på andra ideer provar jag några olika kiropraktiker som naturligtvis hittar en massa konstiga fel på rygg, hållning mm. Dom bänder o böjer, bryter o knäcker och när man vacklar därifrån känns det något bättre ett tag men högerbenet är fortsatt väldigt oflexibelt.

Trött på att det aldrig blir bättre bokar jag tid hos min husläkare som misstänker artros och skickar mig till röntgen på Löwenströmska. Resultatet visar "eventuell förekomst av artros", jaha vad betyder det? Har jag eller har jag inte artros? Är detta orsaken till smärtorna? Frågorna hopar sig och min husläkare har ingen susning, han frågar MIG hur vi skall gå vidare!

Ett halvår går och plågorna blir bara värre, under tiden öppnar en läkarmottagning på samma adress som mitt arbete och då passar jag på att byta husläkarmottagning och bokar tid för en "second opinion".

Fick en cortisonspruta i höften, vilket gav lite lindring, samt en remiss till en ortoped på Löwenströmska sjukhuset, där jag fick en tid julen 2012.

Ortopeden konstaterar efter 10 sekunder att jag lider av artros, inget snack om saken, äntligen ett glasklart besked om orsaken till plågorna, men vad göra åt dem? 

Tja, det mindre upplyftande svaret var att det bara kommer att bli värre med tiden och att jag bör överväga operation. Han tyckte att jag skulle fundera på saken en tid och sedan återkomma, han rekomenderade mig att kontakta en sjukgymnast.

Sagt o gjort, en sjukgymnast som håller till nära arbetet kontaktades och nu startar en period på några månader med diverse gymnastiska tänjövningar som ger viss lindring.

Under sommaren börjar besvären förvärras, powerwalks blir till lätta promenader som till slut blir kortare och kortare. Efter att att en intensiv smärta i höften förstenat mig efter ca en kilometers flanerande så slutar jag med denna aktivitet, vill inte riskera att bli strandsatt på någon skum villagata.

Till slut slår smärtan obönhörligt till på hemväg från pendeltågsstationen, hasar hem dom sista 50 meterna. Nu pallar jag inte mera, bokar återbesök hos ortopeden och vi kommer överrens om att operation är det enda rätta nu, får en tid för operation tre veckor senare och jag som trodde att det var flera års väntetid!

Jag blir rekomenderad att kontakta en arbetsterapeut i min hemkommun för att få låna lite hjälpmedel som kryckor m.m. Ringer Järfälla Rehab Nordväst där en trevlig kvinna säger att hon nu bokat en arbetsterapeut som skall komma hem till mig om en vecka.

Äventyret kan börja!