31 oktober

Det har nu gått lite över en månad sedan operationen, tiden går fort!

Jag har mått ganska uselt sedan förra inlägget, jag har inte orkat engagera mig i bloggskrivande eller något annat heller för den delen.

Benet / höften känns starkare för varje dag, jag har till och med lyckats gå hem från Jakobsbergs sjukhus, vad kan det vara, 1,5 km kanske, det tog i alla fall en halvtimme.

I onsdags var det andra besöket på sjukgymnastiken och denna gång gick det bättre, nu är man på gång.

Häromdagen var brunnsborraren här och borrade ett 160 m djupt hål för bergvärmen, så nu är det också på gång.

Om nu bara mitt illamående kunde gå över så skulle allt vara ännu bättre.

På tal om att må illa, det kom ett brev från Försäkringskassan där det står att min handläggare vill träffa mig och har bokat en tid för att "diskutera dina möjligheter att komma tillbaka till arbetet"!

Vad är nu detta? Kan man inte få lida i fred? Tror dom att jag är hemma för att jag vill slippa jobba?

Jag är sjukskriven till årets slut men kommer med all säkerhet att kunna börja jobba hemmifrån om en månad kanske.

Jag har inte varit i kontakt med försäkringskassan på kanske 15 år och att nu bli påhoppad gillar jag icke även om deras intention är god.

Föresten funderar jag på att sluta skriva, alla dom jag frågat om dom läser min blogg så har ALLA sagt att dom gjorde det i början men inte gjort det på ett tag. Om ingen läser är det meningslöst att skriva men vi får se.

Nu orkar jag inte gnälla mer, vi hörs!

23 oktober

Igår träffade jag en sjukgymnast på Jakobsbergs sjukhus, det var lite av en check att allt flyter på som beräknat, att jag kan göra den och och den rörelsen, fick med mig lite övningar att göra hemma. 

Återbesök om 10 veckor samt att hon bokade in mig på "höftgymnastik" varje onsdag 13-14.

Idag var det premiär på gymnastiken, vi var 10-12 höft eller knä opererade patienter som dök upp, en del hade tränat sedan i maj, alla utom jag var över 60 år så det var en brokig skara.

Övningarna var ganska tuffa, typ stå på ett ben och lyfta på det andra :-) och jag var nog den i sällskapet som utmärkte mig med att vara sämst på precis allt, varenda övning var en plåga, jag kunde inte drömma om att dessa enkla övningar kunde vara så svåra att utföra. Jag lär ha en duktig träningsvärk imorgon men det är det värt för jag tror att man återhämtar sig betydligt snabbare än om man bara är stillasittande.

Hemkommen från gymnastiken så stöp jag i säng direkt, helt slut både av övningarna samt av sårad stolthet av att ha fått pisk av pensionärsgänget.

Over and out!

21 oktober

3 veckor efter operation.

Sådärja, nu var sårkontrollen avklarad och jätteplåstret borttaget, såret har läkt mycket bra, sjuksystern var nästan lyrisk det var bara bokmärket som fattades.

Mitt fjantiga gnällande om att det fortfarande känns så skört att gå föll inte i god jord; "du räknas som nyopererad i tre månader efter operation och det har endast gått tre veckor" snärtade den goda samariten till med. Jaha så var det med det!

- Kan jag ta ett bad nu när plåstret är borta?

- Ja när sårskorpan är borta, om ungefär två veckor.

- Hur länge måste jag ta mig fram med två kryckor?

- I fem veckor till, kanske tidigare.

Frågorna var många, jag hade säkert glömt hälften, får väl ringa om jag kommer på fler.

Efter så mycket stillasittande och liggande kombinerat med en massa småätande så borde jag gått upp i vikt men icke,  strax över 78 kg, efter frukost, otroligt!

Nä nu är jag bara så trött, måste gå och lägga mig någon timma.

18 oktober

Under min dagliga promenad runt kvarteret för några dagar sedan så högg det till ordentligt i höften, det gjorde ont som attan, kunde knappt släpa mig hem på kryckorna.

Sedan dess har det inte blivit några fler promenader, jag ska försöka vila bort det onda, men det gör ont när jag rör på mig, hugger till liksom.

Lite konstigt är det för jag har tyckt att höften har blivit starkare för var dag och så kommer detta bakslag, jag har förmodligen gjort någon oförsiktig rörelse eller så har hela skiten lossnat.

På måndag ska jag i alla fall tillbaka till Löwenströmska för sårkontroll så jag får passa på och fråga vad som kan ha hänt, men jag hoppas att det gått över till dess.

Det verkar vara lite småkaosigt på jobbet har jag förstått, det är plågsamt att man inte kan göra något, men är man sjuk så är man. Hjärnverksamheten går på sparlåga just nu, det känns som om man har vadd i skallen och man orkar inte engagera sig i något som kräver lite IQ, därav denna osammanhängande svamliga blogg.

Ikväll åker Älskling in till stan på middag och Jonas Gardell show, have fun!

Jag passar då på att bjuda över min gode vän Direktör'n på en enkel middag, pasta carbonara hade jag tänkt, det kanske slutar med att det blir han som får laga maten då min dagsform inte är den bästa.

Nåväl, det ska bli kul att få någon att snacka lite skit med, jämföra varandras krämpor och så, det är ju den åldern man kommit upp i nu :-)

16 oktober

Dåligt med uppdateringar av bloggen men jag har mått ganska dåligt och inte haft lust eller ork att blogga, idag känns det dock bättre.

Jag ringde husläkaren i förrgår och fick henne att skriva ut fler sömntabletter, dessvärre så hjälper dom bara ibland. Det verkar som om de är effektivast när man är riktigt trött när man går och lägger sig för är jag pigg när jag lägger mig så händer inte mycket, jag somnar till slut men vaknar sedan varje timme som vanligt. Trial and error alltså.

Ligger just nu o käkar frukost o kollar på morgon-tv, måste sluta med detta, har aldrig känt mig så nedstämd  som efter att ha plågats av än den ena dysterkvisten efter den andra som intervjuas om cancer, krig, våldtäkter, mord, tyfoner, miljöelände, trafikkaos, bla, bla, bla, eländet tar aldrig slut. Jag menar inte att man ska sluta bry sig men MÅSTE man enbart rapportera nedstämmande nyheter, det är inte någon bra start på dagen.

Igår kom det ett bud med blommor från arbetskamraterna, det är inte många gånger i mitt liv jag fått blommor men igår kom de lägligt när jag var i så dålig form, det värmde gott, tack ska ni ha.

13 oktober

I går kväll testade jag att ta en insomningstablett för att se om det skulle göra att jag slapp vakna varje timme för att gå på muggen. Tro't eller ej men jag sov för första gången på länge 6 timmar i ett sträck, otroligt skönt. Dessvärre har jag bara en tablett kvar, jag tänker ringa min husläkare imorgon och övertala henne att skriva ut fler tabletter, håll tummarna att det går bra, läkare brukar vara restriktiva mot att skriva ut sömntabletter.

11 oktober

Zzzzzzzzzzzzzzz

Jag har legat i ide två dagar, inte orkat någonting, har samtidigt lagt av med medicinerna, kan det ha något samband, jag vet inte, borde kanske ha trappat ner långsammare?

Idag känns det ljusare, känner mig pigg trots att jag varit uppe sedan 03:20, jag vaknade med huvudvärk och kunde inte somna om, tror värken beror på den ensidiga liggställningen; ryggläge.

En landvinning idag är första promenaden efter operationen; kvarteret runt, 300 m. Det tog väl en tjugo minuter eller så men det gick!

Strax kommer M med hemlagad kålpudding, mmmmmm det är ju bara så gott, vilken fest!

8 oktober

Idag ringde de från Löwenströmska för att kolla att allt fungerar som det ska,

- gör jag övningarna enligt schemat, går det bra med medicinen, har jag börjat trappa ner, o s v.

Det känns tryggt att veta att någon bryr sig.

Jag frågade om svullnaden/deformeringen, men det var som det skulle vara, inget att oroa sig för.

Annars har det varit rätt tungt idag, illamående, yrsel, trött som vanligt, har inte ens orkat kolla på tv men man får väl räkna med en och annan mörk dag.

Jag har märkt att det inte går att kommentera inlägg från en padda eller iphone, jag försökte kommentera några inlägg från min padda idag men texten bara försvann när man trycker på publicera knappen, mystiskt! Jag kommer att överlåta problemlösningen till min tech wiz. a.k.a. chaufför, kock, hemhjälp, personlig assistent, unt so weiter. 

Nu till er pillernördar där ute, ni andra kan stänga ner och återkomma imorgon, så kommer en förteckning på allt jag dagligen måste trycka i mig just nu.

- Ibuprofen 600 mg: mot smärta, antiinflamatorisk, 3 st. / dag

- Fragmin 0,2 ml: blodproppsförebyggande, 1 spruta / dag

- Laktulos Meda 20-40 ml: mot trög mage, 1 hutt / dag

- Omeprazol 20 mg: skyddande mot magen, 1 st. / dag

- Oxycontin 5 mg: morfinliknande mot smärta, långtidsverkande, 4 st. / dag

- Alvedon 1 g: mot smärta, 4 st. / dag

- Primperan 10 mg: mot illamående, 1 st. / dag eller vid behov

- Oxycodone 5 mg: morfinliknande mot smärta, snabbverkande, 1 st. / dag eller vid behov

- Simvastatin 20 mg: mot blodfetter, 1 st. / dag

- Enalapril 20 mg: mot högt blodtryck, 1 st. / dag

Som mest trycker jag i mig 17 tabletter + 1 spruta / dag.

Det är bara dom två sista jag kommer att fortsätta ta efter när jag blivit bra i höften.

7 oktober

1 vecka post op

Vaknade vid fyratiden i morse med en jäkla värk i korsryggen eller heter det ländryggen? Hur som helst så tog jag ett superpiller typ morfin och värken försvann.

Med tanke på detta så var det kanske inte så smart av mig att idag börja trappa ner medicineringen men nu hade jag ställt in mig på det så vi får se hur det går. Min mage mår inte bra av dessa stora mängder med piller, det är ett evigt fisande i sängen, blä.

Denna dag har annars varit en riktig sovdag, jag har varit totalt kraftlös så det har varit sängläge så gott som hela dagen, jag verkar ha missat ett telefonsamtal från sjukhuset när jag varit utslagen men de ringer säkert igen.

Har inspekterat höften och kan konstatera att den är helt gul - hjälp - jag håller på att förvandlas till en kines, får höra med sjukhuset om dom ringer tillbaka.

Svullnaden har spridit sig till hela benet som nu är dubbelt så tjockt som det friska benet, det ser inte klokt ut.

6 oktober

6 dagar post op

Igår var Cable Guy här och drog lite nätverksledningar från fiberboxen till rummet där den fasta datorn står och som vanligt gjorde han ett excellent jobb och dessutom billigt.

Dotter med pojkvän var också här igår och hjälpte till med att köra lite skräp till tippen, bl a vår gamla trotjänare en tio år gammal plasma-tv som väger ett ton. Det är tur att man är omgiven av folk som hjälper till när det behövs, nu när man själv inte klarar mer än att sitta och se på tv.

Trött, jag är hela tiden så trött, är uppe en timme och sover två i princip dygnet runt.

Dags för en dusch, det var tre fyra dagar sedan sist men det var inte helt lätt i ett litet badrum men det gick till slut med lite assistans. Otroligt skönt och uppfriskande!

I ett svagt ögonblick utlovade jag bilder från duschäventyret men av detta blev det intet. Ni som såg framför er ekivoka bilder på en intvålad hunk skulle blivit besvikna när ni sett en småfet grisskär, med gula inslag, darrande kropp sittande på en badbräda så jag beslöt att bespara er denna syn.

Jag försöker se lite serier för att få tiden att gå men orkar knappt se ett avsnitt innan jag somnar, jag har dock sett klart säsong 1, finns det fler säsonger?, av House of Cards, en fantastiskt bra serie, rekommenderas. Vad är det mer jag kollar på, jo Orange is the New Black och Breaking Bad (har bara hunnit till näst sista avsnittet säsong 2) som båda två också är väldigt bra.

Vad är det jag hör från köket? Någon som skalar potatis, det vankas middag, undrar vad det blir? Hittills har jag blivit bortskämd med goda måltider så detta blir säkert inget undantag. Älskling har visat upp oanade kulinariska talanger vill jag lova. Synd bara att aptiten inte är på topp.

5 oktober

5 dagar post op

Herregud vad deformerad jag är, jag fick en chock när jag råkade få syn på min spegelbild, se bild nedan. Jag som alltid haft en kropp som en grekisk gud. ;-)

Igår bokade jag tid för första sjukgymnastikbesöket på Jakobsbergs sjukhus, det blir den 22 oktober, dagen innan ska jag till Löwenströmska på sårkontroll.

Jag har lite mer styrka i benet nu, orkar lyfta det utan hjälp upp i sängen.

Inte undra på att man får ont i ryggen när man hela tiden antingen sitter eller ligger, jag har provat att ligga på sidan men det gör ont i höften så hur man än ligger så gör det ont någonstans.

Idag ska jag försöka duscha, jag lovar det behövs, men badrummet är så litet så det blir en utmaning som kräver assistans av Älskling, snaskiga bilder utlovas.

4 oktober

Nattmatt.

Innan jag åkte in på sjukhuset hade jag organiserat allt praktiskt för en någorlunda smidig konvalesens hemma, trodde jag. Klossar under säng och soffa för rätt höjd var bra men hur jag tänkte när det gäller sängbord vet jag inte, som det är nu så når jag ingenting då det är no no att vrida och böja sig alltför mycket. Precis ALLT i ett hem är anpassat för akrobater känns det som, jag kan inte ens ge katterna mat för att jag inte når matskålarna på golvet.

Det var ett fasligt rännande på toa inatt, jag hann inte mer än att lägga mig så var det dags igen och vid tre tiden så började korsryggen att värka något alldeles förfärligt jag hade samma problem på sjukhuset. Det blir väl så när man bara ligger på rygg hela tiden. Det är tur att jag har morfintabletter annars skulle tillvaron vara helt olidlig.

3 oktober - fortsättning 3

Hemma!

Dags o dra, ett sista tryck på ringknappen så kommer en sjuksköterska med en rullstol och hämtar mig och min packning, vi åker ner till sjukhusets apotek som har plockat ihop en jättepåse full med mediciner, 8 olika sorter. Det blev inte så dyrt som jag trodde, strax under 600, men jag kom nog över någon högkostnadsgräns, såg att medicinerna egentligen kostade 1700.

Och se där...chauffören har anlänt, bara att baxa in sig i bilen och så är vi på väg hem, äntligen.

Väl hemma gäller det att organisera medicineringen, på sjukhuset så bars det fram rätt piller på rätt tid men nu, I am on my own. Fram med påsen, sortera upp askarna, kolla med listan vilka klockslag dom olika pillren skall tas, lika bra att skriva klockslagen på askarna, ja ja får börja så här det finns säkert smartare sätt att styra upp det på.

Sen är det alla övningar man skall göra hemma det får inte glömmas bort.

Då jag inte får lyfta något tyngre än en grytlapp så kan även dom mest triviala uppgifter bli till stora problem, t ex behöver vi, ikväll, lyfta in vinterdäcken i bilen för vidare transport till däckhökaren. Det är tur att man har snälla grannar så det ordnade sig.



Pillersamlingen

 

Spruta med blodförtunnande medel, en gång om dan

 

3 oktober - fortsättning 2

Trappan!

Jaha så var det dags nu kommer jag inte undan längre, kombinationen kryckor och trappor känns väldigt oroväckande tycker jag men det är bara att bita ihop.

Jag körs i rullstol till en trappa, får lite instruktioner och sedan under entusiastiska tillrop från sjukgymnasterna vinglar jag upp o ner några steg, det går ganska bra men hela tiden ser man framför sig att man vurpar ner för trapporna, hu.

Ja det är tur att man bor i ett enplanshus.

Innan jag lämnar sjukhuset så kommer dom att lägga om mitt sår, bra så.

Det är med lite saknad jag nu lämnar detta sjukhus allt har fungerat så himla bra, personalen är bara så trevlig alltid glad och positiv, maten har också varit toppen därför ger jag Löwenströmska sjukhuset inklusive personalen betyget 5 av 5.

3 oktober - fortsättning

Full rulle.

Nu börjar det likna något, dagens första övning är en kort promenad i korridoren som går riktigt bra men man känner sig väldigt skör. Det fortsätter med lite uppmjukningsövningar som även de går bra, trappträningen får dock vänta till i eftermiddag.

Äntligen är det dags för en dusch, den första sedan jag kom hit, sittande på en pall så gick det hur bra som helst och framför allt, vad skönt det kändes man mår mycket bättre nu.

Jag fick just en gigantisk lunta med dokument att ta med hem,

- Slutanteckning sjukgymnast, med mål inför utskrivning, åtgärder, fortsatt rehabilitering, restriktioner typ att jag de sex första veckorna undvika aktiv abduktion och extension mm.

- Läkemedelslista, det är sju olika läkemedel som jag skall ta varje dag och jag fick även en plan på nedtrappning av alla dessa piller.

- Kallelse till sårkontroll och avlägsnande av agraffer, måndagen 21 oktober kl 10:00.

- Remiss till sjukgymnast i hemkommun.

- Slutanteckning kirurg

- Operationsberättelse kirurg

- Läkarintyg, sjukskriven på heltid t o m 30 december

Nu blir det strax lunch och därefter lite vila innan övningarna fortsätter.

Chaufför för hemfärden är beställd till klockan 17.

3 oktober

Upp o ner.

Hasade iväg igår kväll till dagrummet som ligger 15 meter bort, vilken pärs, varje litet steg var en plåga händerna vitnade om kryckorna och jag som trodde att det värsta var över men icke.

Det finns ju inte någon tv på rummen så det är dagrummet som gäller om man vill titta.

Det var i alla fall bra att få röra på sig lite, att bara sitta eller ligga i sängen gör att man blir stel får ont i ryggslutet och dessutom bildas det massor av gaser i magen, gissa vilket fisande det är hela tiden, det luktar inte hallontårta direkt härinne. Saken blir ju inte bättre när vi ännu inte fått möjlighet att duscha, Bad hair day är bara förnamnet.

Middagen igår var god som vanligt. Dagarna börjar med frukost halv sju, mellis nio, lunch tolvtiden, kaffe o kaka vid tvåtiden, middag fyra halv fem och kvällsmackor med te eller kaffe vid sjusnåret. Man går nog upp i vikt om man inte passar sig.

Ja just det, jag testade glidlakanet igår och det funkade riktigt bra! Det är ett kort lite tjockare lakan med en sidenyta som ger minimal friktion det placeras vid kanten på den sida man hasar sig upp i sängen på vilket är den "skadade" sidan därefter liksom försöker man glida upp så långt det går och dra upp benen vilket är den jobbiga biten.

Trots sömnpiller utöver alla andra tabletter så var det svårt att somna igår, det värkte så i ryggen eftersom det inte går eller är i alla fall smärtsamt att ligga på annat sätt än på rygg, jag gissar att jag somnade vid ett tiden och vaknade strax efter fem.

Idag är det meningen att jag skall få åka hem, vi får se hur det går med förmiddagens kryckträning, går det dåligt så skall jag be om att få stanna ett dygn till för det är trots allt en ganska bekväm tillvaro här, man får allt serverat till sängen och är det något extra man vill ha är det bara att trycka på knappen så, vips, dyker det upp en sjuksköterska vid sängkanten. Leker lite med tanken att montera en likadan knapp hemma men den idén kommer nog inte att falla i god jord är jag rädd.

Nåväl, strax är det dags för dagens första övningar vi får se hur det går.

2 oktober - fortsättning 4

Halleluja, grabben går ju!

Plötsligt står sjukgymnasten vid sängen med kryckorna i handen, nu finns ingen återvändo, på'n igen, hasa fram i sängen till kanten, försiktigt få över benen ner till golvet, det gör ont, dojorna skall trixas på vilket inte är det lättaste när man ej kan/får böja sig för mycket. Och så reser man sig med knäna darrande som maraccas, fram med kryckorna och ta första steget, och se på tusan det gick ju riktigt bra jag har nog haft fel teknik och inte böjt knät tillräckligt.

Ett steg, två, tre, ser man på nu har jag med myrsteg visserligen och svetten rinnande tagit mig ett tiotal meter i korridoren, yes!

Något som är knepigt är att ta sig upp i sängen igen, benet vill liksom inte följa med och det gör ont som sjutton, men sjukgymnasten har ett ess i rockärmen, glidlakan, say no more...detta skall testas ikväll, rapport följer.

Nu mina damer och herrar är han på banan igen den goda Arne.

Sniff, sniff...nu känner jag att det vankas middag, mmmmmmums.

2 oktober - fortsättning 3

Fiasko!

Dags för kryckorna säger sjukgymnasten hurtigt, eller hur tänker jag....det är på håret det går att ta sig fram med gåstolen. Skam den som ger sig fram med kryckorna upp på vingliga ben och sedan tvärstopp, inte ETT steg går det att ta med onda benet, åter till sängen och mer morfin lite vila och ett nytt försök som gick LITE bättre.

Åter i sängen börjar världen snurra, fick jag mer morfin? Jag minns inte,  illamåendet slår till med full kraft, fram med spypåse kall handduk på pannan och ryggläge samtidigt som lunchen serveras, Kunde inte vara sämre timing!

Tar en tugga och ger upp, lägger mig ner somnar som en klubbad säl och vaknar två timmar senare.

Mår bättre nu och är lite hungrig, klockan är två, jag har inte ätit sedan imorse vid sjutiden så jag blir erbjuden kaffe och två smörgåsar, gott.

Nu hotar dom med ett nytt försök med dom förbannade kryckorna, suck.

Jag tycker synd om den otroligt trevliga och proffsiga personalen här, alltså dom som har hand om sal 6, "loser-salen" där jag är utslagen och där även rumskompisen har ballat ur, han har opererat knät som nu har svullnat ordentligt och smärtorna är oerhörda.

Bilden nedan visar en optimistiskt Arne INNAN första steget.

2 oktober - fortsättning 2

Strumppådragarens mysterium löst!

Otroligt smart uppfinning inte bara för höftopererade utan den kan med fördel användas av korpulenta med väl tilltagen prippsmuskel eller gravida.

2 oktober - fortsättning

Röntgen.

Efter en god frukost och ett som vanligt jobbigt toabesök var det dags för röntgen, jag kördes i rullstol genom kulvertarna till röntgenavdelningen där två väldigt trevliga tjejer huserade. Jag frågade snällt om dom kunde ta några bilder och här är resultatet.

2 oktober

Andra dagen efter op, på skakiga ben.
Igår em o kväll fick jag öva lite till på att gå på toa bl a men vilken pärs det är det gör obeskrivligt ont i benet fast jag hänger över en gåstol.
Ja toabesöket är ju ett äventyr i sig, toan ligger två meter från min säng men det tar mig fem minuter att hasa dit med små trippande steg, man får inte gå dit själv utan måste ringa på klockan så kommer en sköterska och hjälper en in men som tur är så går hon ut igen så man får vara ifred på därinne.
Plågan är ju inte över bara för att man tagit sig in, efter att katetern togs bort så känns det som att pinka taggtråd, å fy satan.
Jag bad att få en insomningstablett igår vid tiotiden vilket var ett lyckat drag då jag faktiskt sov från elva till fem på morgonen, utan något rännande på toa.
Och idag är det meningen att jag skall träna på att gå med kryckorna bl a i trappor vilket låter helt omöjligt, jag tar mig inte ens i och ur sängen utan assistans, hjälp hur skall detta gå?

En rafflande fortsättning utlovas......

1 oktober

Dag ett efter op.

Väckning halv sex, jag fick möjlighet att borsta tänderna och en liten balja med tvålvatten för tvagning av ansikte och händer samt en ny skjorta med knäppning fram denna gång.

En liten pyts med piller typ diklofenak och alvedon samt någon smärtstillande lösning som sprutades i katetern.
Det har varit lite si och så med nattsömnen men det blev några timmar i alla fall.
Vi är fem patienter på uppvaket och dom flesta verkar höra ganska illa att döma av volymen på deras mobilers ringsignal, det är högsta volym som gäller, min står på vibration.
Ahhh frukost, tre mackor med skinka ost och leverpastej samt fil o müsli och kaffe.
Halv åtta blir jag körd, i sängen, tillbaka till mitt rum eller sal som det egentligen kallas och någon gång före lunch skall sjukgymnasterna dyka upp.
När man talar om trollen...här kommer sjukgymnasten, jag får göra lite sträck- och böjövningar som är VÄLDIGT jobbiga sedan får jag på minst sagt skakiga ben resa mig upp och hasa fram några meter med hjälp av en gåstol eller vad det heter, puh.

Nu blir det vila fram till lunch.